Åh och ångest är det som existerar nu. Det känns som sommaren är över och jag försöker se det lilla positiva somär kvar. Jag vet inte hur jag känner inför hösten, jag söker ny spänning och förändringar för att fortsätta utvecklas men samtidigt vill jag ha kvar det gamla, braa, trygga. Jag vill kunna komma tillbaka till valla, öppna nanna och känna samma lukt, gå till skolan som vanligt och kliva upp tidigt föratt ha ispass med världens bästa tjejer. Jag vill också prova på något nytt, men kanske inte riktigt än. Nu ska jag flytta till en egen lägenhet där inga elin finns att gå till när jag känner för det. Bagge har flyttat hem men Elin bor kvar men vet inte vars?! Jag är sjukt mörkrädd så jag vet inte hur det ska gå, men det löser väl sig. Ida har sagt att jag får bo hos henne, på valla. Då känns det tryggt igen.

Jag vill, men ändå inte och det gnager en till döds snart.
Imorgon ska jag iaf prova träna efter 4 sjukdagar, hoppas på det bästa!

Lite update kanske, kim hämtade en bil ikväll så jag har skjutsat han tills nu. Är ledig ihelgen ochska njuta till fullo. Ut till stugan imorgon efter gymmet! Får se om jag bjuder dit brudarna eller hur det blir. Hade iaf varit mys. Helgen i Åsele var gryyym, glömde säga de!

Nej, nu ska jag krypa ihop. Kim har inte kommit hem än.. :/
Godnat..

Tycker det är dags med ett inlägg och det gör jag som 19åring, precis på dagen och med ett smguld i bagaget med Diversus i mixklassen under swampen. Det tråkiga med den hör dagen är att kanske just nu kommer en norskjävel och hämtar audin, nln 666. Det känns bittert. Men mamma sa att jag inte ska döma dagen än, så jag får väl vänta och se vad dagen har att erbjuda. Ska iaf åka ner till Storuman och mamma sa att jag skulle göra precis vad jag kände för, och okej. Jag ska göra det! :) Det känns konstigt för sista tiden har bara varit en massa måsten och tider och allt annat.

Jaja, grattis Johanna!
Tack! :)

Nu vill jag veta hur det blir till helgen. Jävla jobb!